I det här arbetet argumenterar jag för en landskapsarkitektur med ett konstnärligt innehåll. Argumentationen bygger på frågorna; varför är det viktigt med konst, och varför bör landskapsarkitekter arbeta med konstnärliga värden? I arbetet kommer jag även att presentera konstnärliga utgångspunkter som är relevanta för en landskapsarkitekt att arbeta utifrån i skapandet av en mer meningsfull och konstnärlig landskapsarkitektur..

I den här uppsatsen undersöker jag vad Land Art är och hur den yttrar sig idag, samt vilket förhållande Land Art och landskapsarkitektur har. Vad skiljer och vad förenar? Jag intresserar mig ochså för om begreppen har närmat sig varandra sedan slutet på sextiotalet..

Denna uppsats är tänkt som en introduktion till ämnet humor i landskapsarkitektur - ett ämne som ännu inte diskuterats i nämnvärd utsträckning. Den riktar ett särskilt fokus mot humorteorin Benign violation theory och undersöker om teorin kan användas i landskapsarkitektur. Först introduceras de tre tidigaste humorteorierna för att ge en bild av tre huvudsakliga modeller som finns för att förklara humor. Därefter presenteras Benign violation theory och enkätundersökningen som prövar dess applicerbarhet på landskapsarkitektur. Undersökningens resultat verkar tyda på att bilder som stämmer överens med teorins villkor verkligen uppfattas som roliga, men det finns stora felmarginaler och det råder behov av fler undersökningar i ämnet..

Den här kandidatuppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur uppfattas i svensk media. Utgångspunkten är frågeställningen Hur förhåller sig samtida debatt om landskapsarkitektur till begreppen ekologi, sociologi, estetik samt genius loci? Med ett urval från både fackpress och dagspress sovrades de aktuella artiklarna ut. De handlar om det prisade området Hammarby Sjöstad i sydvästra Stockholm och skrevs år 2000?2010.

Av tradition förknippas landskapsarkitektur med permanenta lösningar, men under de senaste åren har den tillfälliga landskapsarkitekturen fått allt större genomslagskraft världen över. Projektens syfte, upphovsmakare, utformning, tidsspann, skala och inverkan varierar. Syftet med denna uppsats är att identifiera vad begreppet tillfällig landskapsarkitektur är samt analysera hur sådan arkitektur kan inverka på människor och städer. Tre projekt valdes ut som exempel att studera: POP UPP Café i Uppsala, Med skoven som nabo i Århus och Pallet Pavilion i Christchurch. En studie av projektens utformning och den respons de fick exemplifierar den tillfälliga landskapsarkitekturens uttryck och varierande inverkan beroende på plats, tid, sammanhang och brukare.

Studenter och yrkesutövare i landskapsarkitektur blir tidigt bekantade med termer som genius loci - ?platsens själ? men ofta utan vidare betraktelse. Finns det något som ?meningsfull? plats? Kan en plats betyda eller representera något? Vad har ett ord som meningsfull för konnotationer i skapade eller naturliga rum? Denna uppsats redogör en fördjupning i ämnet meningsfullhet - besjälade platser i landskapsarkitektur där uppsatsförfattaren blickar in i andra författares föreställningar om meningsfullhet i landskap och trädgårdar, samt redogör tretton besökares varseblivningar av en specifik plats ? Alnarps västerskog i Lomma, Skåne..

Syftet bakom denna uppsats har varit att belysa och skapa en förståelse för en temporär dimension av landskapsarkitektur. Uppsatsen behandlar det temporära som ett gestaltningsbegrepp och undersöker hur det praktiskt skulle kunna tillämpas samt om det finns behov i staden av tillfälliga upplevelser. Arbetet baseras på en litteraturstudie och för att bekräfta denna utfördes även en lättare observation av en temporär installation. Resultatet tyder på att ett förändrat synsätt på staden och stadens rum är aktuellt. Det tillfälliga skulle kunna berika den sociala dimensionen, våra minnen och skapa mer kreativa stadsrum.

Vid skapandet av landskapsarkitektur är det en mängd olika kvaliteter som skall tas i åtanke. En av dem är skönhet. En upplevelse av skönhet är synonym med en upplevelse av något som vackert, gott, rätt. Listan över synonymer kan göras lång, men gemensamt är att de ger uttryck för en positiv känsla hos den som tolkar. Upplevelsen av skönhet är en upplevelse som spelar in när landskapsarkitekten värderar sin landskapsarkitektoniska handling.

The relationship between landscape - public - art and whatoccurs and happens in between is what this paper casts light on. The essay intends to investigate whether there is any boundary between landscape architecture and art. How does this border looks like? Can art in the context of landscape architechture lead to a closer cross-border collaboration between landscapearchitects,artists and the public, to create attractive and/or functional outdoor environments. The place where the meeting can take place is outdoors where the landscape architect works, in the public environment and around the public art.

The primary ambition of this degree thesis is to create a representative outdoor environment that surrounds Malmö Konsthall (Malmö art center) which reflects the amazing inside of the artcenter. During this work it has become more and more obvious that Magistratsparken, which is situated right next to the artcenter, ought to be incorporated into this project. This thesis aims to examine the possibilities of implementing temporary outdoor artshows on this site. First; is there any interest in exhibiting art at this site? And secondly, if that is the case, what are the spatial needs and how can you prepare the place for future exhibitions and still keep its flexibility for different kinds of art forms to comfortably perform at this site?.

Hållbarhet är ett begrepp som varje landskapsarkitekt ofrånkomligen tvingas att förhålla sig till. Frågan för denna kandidatuppsats är på vilket sätt det görs. Målet är att undersöka landskapsarkitektens förhållande till och tillämpning av hållbarhet och hållbar design, för att på så sätt bidra till att lyfta en diskussion kring vilken roll landskapsarkitekten spelar inom arbetet för att skapa ett mer hållbart samhälle. Genom granskning och analys av litteratur samt genom en intervju ämnar uppsatsen svara på tre huvudsakliga frågeställningar: den första handlar om begreppet hållbarhet, om hur det uppstått och hur det används inom landskapsarkitekturen; den andra frågeställningen gäller tillämpningen av hållbar design; och den tredje rör värdering och analys av hållbar landskapsarkitektur. I uppsatsen undersöks och beskrivs både metoder för att uppnå hållbarhet, hållbarheten som färdig produkt, samt inställningen inom landskapsarkitekturen till hållbarhet och hållbar design i stort. Resultatet visar på ett komplicerat förhållande, ofta speglat i hållbarhetsbegreppets komplexitet, vilket också i stor utsträckning påverkar tillämpningen av hållbar design inom landskapsarkitekturen och metoder för värdering och analys av hållbarhet. Själva komplexiteten framträder genom uppsatsen som en drivande kraft och öppnar för en fortsatt diskussion kring både utmaningar och möjligheter med tillämpning av hållbar landskapsarkitektur i framtiden..

Att gestalta med hållbarhet i åtanke är en uppgift som blivit alltmer efterfrågad inom landskapsarkitektur. Enligt kalkyler från FN beräknas andelen människor som lever i städer att kraftigt öka under kommande årtionden, vilket med förestående miljö- och klimatproblematik gör hållbarhetsfrågan mycket aktuell. Biomimik är en ny vetenskap där naturen studeras som modell, mått och mentor och vars lösningar på hållbarhetsproblem översätts till den mänskliga kontexten. Genom 3,6 miljarder år av evolution har naturen utvecklat en i det närmaste idealbild av hur hållbarhet kan gestaltas, och bör således värderas som en viktig inspirations- och kunskapskälla för samtliga aktörer inom den samhällsbyggande kåren, inte minst bland landskapsarkitekter. Syftet med uppsatsen är att undersöka biomimikens tillämpningsmöjligheter inom landskapsarkitektur, med målet att främja en hållbar samhällsutveckling. Målgruppen är i första hand landskapsarkitekter, men arbetet riktar sig även till andra med ett intresse för en hållbar samhällsutveckling. Till grund för arbetet ligger en litteratursökning, varefter ett stort antal vetenskapliga artiklar studerats.

Landskapsarkitekturen kommuniceras idag i de flesta fall med hjälp av bilder. Bilden är ett oexakt kommunikationsmedel då den tolkas utifrån personliga erfarenheter. Detta innebär att kommunikationen av landskapsarkitektur är uppbyggd av personliga tolkningar. Uppsatsens syfte är att uppnå en djupare förståelse för hur landskapsarkitekturen påverkas av att använda bilden som medel för kommunikation. Detta uppnås genom att i en litteraturstudie undersöks de konsekvenser som följer då landskapsarkitektur kommuniceras med hjälp av bilder. Litteraturstudien har visat att landskapsarkitekten är verksam i en värld som är uppbyggd av representationer. Ända från det att vi får ett uppdrag till att det är färdigställt så kommunicerar, diskuterar och arbetar vi oss fram med hjälp av representationer. Representationer är att betrakta som tolkningar och utelämnar därmed alltid information, men de hjälper oss också att förstå komplexa sammanhang. Landskapsarkitekturen rymmer subjektiva och objektiva värden, de subjektiva värdena är de vi har svårt att sätta ord på medan de objektiva för oss är lättare att kommunicera.

Vid första anblick kan rum och platser verka könsneutrala. Men eftersom dessa är skapade av människor som ingår i politiska och sociala sammanhang påverkas även de av omgivningens könsnormer. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur landskapsarkitekter ser på genusperspektiv och hur de konkret arbetar med det i sitt yrke. Med en ostrukturerad intervjuform har tre stycken yrkesverksamma landskapsarkitekter intervjuats i Stockholm. Resultatet av intervjun visade på att de dominerande frågorna inom genusperspektivet är trygg- och säkerhetsaspekten samt barns lekplatser.

Min hypotes är att layouten är det första vi lägger märke till när vi ser nya gestaltningsförslag och andra ritningar. Ändå saknas det utbildning i layout på Sveriges landskapsarkitektutbildningar. I kandidatarbetet testas olika enkla modeller för layout för att bedöma deras relevans vid produktion av exempelvis förslagsritningar inom landskapsarkitektur. När jag i det här arbetet skriver om layout syftar jag till samspelet mellan bild och text och jag har även valt att testa några olika färgvarianter för att se färgens påverkan på gestaltningsförslaget. Genom litteraturstudier har relevanta metoder för layout plockats fram; symmetrisk, asymmetrisk samt med och utan tillämpning av gyllene snittet.